Shit allting har verkligen skiigt sig. Igår kväll kom Moa hem till mig och vi gjorde blandskivor och peppade på våran midsommarhelg i Varberg. Sen böjrade jag må illa, och sen började jag må ännu mer illa. Började sen spy och det var inget skoj. Magsjuk alltså, och det var inget bättre imorse när jag vaknade så jag bestämde mig för att stanna hemma. Inget Varberg för mig, det suger extra mycket eftersom att Annika hade planerat på att komma också. Det visade sig snart att det inte skulle bli något för Moa och Stina-Kajsa heller för bilen dom skulle åka i hade kraschat down. Våra midsommarplaner är officiellt ett skämt.

Nu sitter jag i soffan och mår illa i hela kroppen och det är inget skoj alls. Har suttit här hela dagen och det värker överallt. Inser att det inte finns något mer för mig att göra, men det känns väldigt ensamt. Alla mina vänner är på olika håll och festar och jag känner mig väldigt ynklig. Helt plötsligt saknar jag min mamma väldigt mycket. Men jag lyssnar på George Michael istället för att börja gråta och tycka synd om mig. Jag gillar den mannen, alltså. Kan nästan våga påstå att jag älskar honom. Han har gjort mycket skitmusik men det som är bra är så jävla bra att det är sjukt. Och han är så himla mysig och spännande och rolig. En fin mäniska helt enkelt. Nu ska jag försöka käka lite knäckebröd och kolla på O.C. Oslogbar kombination?