I don’t hold on to the tail of your kite.

Igår var det måndag och jag kände mig som ett emotionellt cp. Det är, trots allt, inte världens skönaste jävla känsla. Trots en lång promenad så försvann inte demonerna. Långt telefonsamtal med Jenny och lite tårar och sen kändes det lite bättre igen. Lite senare blev det värre igen, därav emotionellt cp. Kollade på Gilmore Girls mellan 02-04.30 och det var hjälpande på något sätt. Vaknade av Jennys sms vid 12 och drack morgonkaffet i telefonen tillsammans med henne. Mer Gilmore Girls under dagen, och ännu en promenad. När jag kom hem fanns det min haträtt #1 köttfärssås & spagetthi, jag käkade lite tills jag nästan spydde. Nu ska jag nog kanske se ett till GG-asvnitt.



