Japp, världen. Är väl allt bra vacker. Jag känner för att slå sönder något, bita mig själv i handen tills jag börjar blöda. Det är frustrerande, det känns som om att jag inte klarar av att vara i mitt skinn just nu. Överallt faller allting ihop. Det är vidrigt att få reda på att en vän har dött i en bilolycka, det är svårt att greppa. Det mesta känns som vanligt, förutom när det slår en i några sekunder att det verkligen har hänt. Vi åkte ut till olycksplatsen igår och la blomma och ljus, det var jobbigt att se bilder på henne för man minns så starkt vem hon var då. Men det är ändå skönt att komma ihåg. Och så fick jag precis reda på vad som hände i Skogstibble. Det är så jävla sjukt, man vet inte hur man ska förhålla sig till någonting. Så jävla mycket smärta överallt, människor som så inte förtjänar det, inte ens litegrann. Världen, alltså. Cut me some fucking slack. JAG ORKAR INGET MER. Mitt hjärta är fortfarande krossat, det är inte direkt som om att det gått över. Och dom här grejerna som hänt nu… jag klarar inte av mer nu. Jag vet inte hur mycket man ska klara av under loppet av ca en månad, men av egoistiska skäl kräver jag ett jävla stopp. Det räcker såhär.

Hmm. Jag ska skriva litegrann om mitt vardagliga liv, som funkar trots att allting suger jävligt hårt. Har hängt med Jenny mest och bara tagit det chill och så. Igår köpte jag en svartvit klänning och färgade mitt hår färgen “kopparblond”, blev nöjd med resultatet faktiskt. Vi, tillsammans med Camilla, gick iväg till Fanny vid 20, där drack vi vin och käkade frukt. Åkte sen taxi med ett gäng till BJ och dansade till Justin-låtar. När klockan går över tolvslaget på BJ blir männen till djur, och vi tröttnade på kladd och ovälkomna danspartner vid 01 så jag och Jenny gick till Burger King istället. Sen gick vi hem och så. Imorse kollade vi på film, Jenny åkte hem och jag gick på en promenad. Känner mig ganska slut i hjärnan just nu, ska nog äta några nötter och kolla på O.C. eller något. Längtar efter att se Ola Salo vara coolast i Sverige ikväll.

---