You can’t stand me now.
Inatt såg jag en såndär romantisk komedi, den jävligt förutsägbara The Perfect Catch. Men jag uppskattade den till fullo. Drew Barrymore och Jimmy Fallon spelar, båda två, alltid samma roll… men det spelar inte så stor roll för dom är mysiga och söta. Jag somnade runt 03, och vaknade igen vid 11.30. Min dag såg ut precis som alla mina dagar ser ut nu för tiden: frukost, dator, promenad, skola. Men it’s all good, på något sätt. Jag står ut. Visst, mitt huvud snurrar runt men det gör den alltid. Den här vintern är antagligen det jävligaste jag behöver ta mig igenom på ett tag, och det suger så jävla hårt ibland, mer än vad jag pallar tänka på, men det går ju frammåt iallafall. Varje dag är så skön att lägga bakom sig, och jag kan ju fortfarande ha roligt eftersom att jag är en rolig människa. Det är bra att jag trivs med mitt eget sällskap oftast, eftersom att det är det som är kvar nu. Hur. Som. Helst. Justin Timberlake är så jävla göttad, han får mig alltid på lite bättre humör och gör det lite enklare, jag önskar att jag kunde ge honom några liljor. Åh jag älskar liljor.
Idag hade vi första grammatik-lektionen och det var ingen höjdare direkt. Men, det är väl liksom behövligt antar jag. Jag önskar att jag fick 5000kr-presentkort på Kicks för jag känner att jag behöver och förtjänar det. Jag hatar min jävla kroniska huvudvärk som infinner sig : ( Längtar till imorgon, då ska jag köpa något nytt och dricka vin. Med tjejerna. Nu vill jag bara sova. Ny bloglayout-kram.



