‘Ni trodde man kunde svika kärlek - men det kan man inte!’

Dealen är så jävla enkel: Håkan är bäst. Ärligt, man skäms mest för sina tonårsår, kajal och allt dylikt. Men jag köpte Känn ingen sorg för mig Göteborg dagen den släpptes, och sen dess finns det verkligen ingen hejd på kärleken till den mannen. Det spelar ingen roll hur många konserter jag sett, hur många gånger mamma ropat på mig när han är på TV, hur många gånger jag lyssnat på skivorna, - den jävla lyckokänslan. Han är bäst. Det känns mer äkta än något annat. Och man vet att alla andra runt om en i publiken känner exakt likadant. Han ger en exakt det man vill ha, utan att det känns spelat eller överdrivet, man blir bara… lycklig. Än en gång känns det som om man har varit på sin bästa konsert.

-

Som skrivet, igår var jag och Jenny alltså på Håkan Hellström Katalin. Efter en flaska vin och en varsin öl kändes det asbra redan innan konserten, som sen uppfyllde alla förväntningar (såklart, G-g-gullbergs Kaj paradis!). Imorse vaknade jag med extremt ont i halsen, men visste att jag var tvungen att gå till skolan och jobba med projektarbetet. Vilket jag också gjorde. Och det gick bra, fick mycket gjort. Dock var vissa i min klass extremt irriterande och barnsliga och högljudda, antagligen var jag mer retlig än vanligt idag, men ibland blir fan trött på’t. Just nu känner jag mig sjuk men försöker verkligen att inte vara det! Hur som helst blir det nog en lugn helg. Eller? …