Pick your pocket full of sorrow, and run away with me tomorrow.

Jag laddade på iPoden och konstigt nog hade jag, efter Ryan/Depeche/Tori, mest Smashing Pumpkins-låtar. Det tycker jag iofs är jävligt skönt, för fan vad bra de var ändå. Och med detta kan jag också erkänna att jag aldrig ägt en Nirvana-skiva, aldrig ens lyssnat igenom en hel Nirvana-skiva. I övrigt, om någon är intresserad, så har jag ganska mycket 16 Horsepower, My morning Jacket, Brendan Benson, Billy Bragg, Alison Krauss, Beach Boys, Adam Green, Chemical Brothers, Håkan Hellström, Magnetic Fields, Weezer och Gram Parsons, och då kanske man kan tänka sig att detta är min favoritmusik… fast det kanske inte heller är hela sanningen. Jag gillar ju om NME-rock*, Destiny’s Child och Kanye också.

[Imorgon är det Alla Hjärtans Dag. Jag behöver inte ens kommentera det. Men om någon skulle vilja vara kär i mig eller tycka att jag har vackra ögonfransar kan ju den personen säga det, kanske. Whatever. Jag vill inte ens tänka på det ;( Hihi. Jag kommer vara ensam hela livet.]

*Löjligt uttryck rockparty.se använder för band som brittiska tidning NME oftast skriver om.